Bakgrund: Barn med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) har svårigheter med uppmärksamhetsförmåga samt impulsivt och hyperaktivt beteende. Arbetsterapeuter genomför interventioner med mål att förbättra barns förutsättningar för lärande och att utvecklas socialt, teoretiskt och aktivitetsmässigt. Studiens syfte är att beskriva arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter på inlärningsförmågan hos barn i åldern 6-12 år med Attention Deficit Hyperactivity Disorder.Metod: Studien är gjord i form av en litteraturöversikt utifrån aktuell publicerad empirisk forskning. Resultatet bygger på 13 artiklar som beskriver effekten av arbetsterapeutiska interventioner.Resultat: Resultatet beskriver hur arbetsterapeuter arbetar med barn med ADHD genom att anpassa miljön, arbeta med barns förmåga att fungera i social kontext, påverka barns kognitiva kapacitet och anpassa aktivitet. Interventionerna beskrevs generellt ha en positiv effekt på den problematik målgruppen barn med ADHD har.Slutsats: Interventionerna påverkar och visar effekt på faktorer viktiga för barns inlärningsförmåga och utveckling.

Attetion Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD, är den vanligaste barnpsykiatriska diagnosen.Syftet med denna studie var att beskriva hur skolsköterskan erfar skolsituationen för elevermed ADHD-diagnos. Fyra till sex procent av alla elever i skolan har denna diagnos (ADHD).Skolsköterskan har i sin dagliga kontakt med elever möjlighet att tidigt upptäcka och även tillviss del förhindra utvecklandet av komplikationer. Orsaken till ADHD består främst avgenetiska anlag men sociala faktorer finns och de påverkar hur svår utvecklingen blir.Metoden var en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats beskriven av Lundman ochHällgren Graneheim. Datainsamlingen gjordes genom intervjuer med sex skolsköterskor. Urdatamaterialet framträdde temat Att förväntas vara som andra, men inte kunna med treunderteman.

Svårigheter med uppmärksamhet, impulsivitet och överaktivitet är vanliga bland ungdomar. Förstahandsbehandlingen vid ADHD är farmakologisk, men den hjälper inte alla och flera bieffekter rapporteras. Denna studie undersökte om en åttaveckorskurs i mindfulness för ungdomar med ADHD skulle vara genomförbar, påverka deras grad av mindfulness samt påverka deras grad av ADHD-symtom. Sju ungdomar (14-18 år) deltog i studien som hade en multiple case design. Resultaten visade att interventionen kan betraktas som genomförbar och att en deltagare ökade sin grad av mindfulness.

Bakgrund: Personer med Attention- Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) har ofta svårigheter att hantera sin vardag på många olika plan. Arbetsterapeutisk behandling syftar till att underlätta det dagliga livet och därmed minska svårigheterna som personer med ADHD upplever i sin vardag.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva arbetsterapeutiska åtgärder samt dess effekt och betydelse för personer med personer med ADHD.Metod: Studien är en litteraturöversikt där både kvalitativ och kvantitativ forskning ingår. Sökningen efter aktuell forskning utfördes i databaserna Cinahl och PsycInfo. Totalt 11 artiklar uppfyllde urvalskriterierna. Interventionerna i studierna kategoriserades efter liknande innehåll.Resultat: Interventionskategorierna syftade på att förbättra den sociala och motoriska färdigheten, anpassa miljön, förändra aktivitetsutförandet och att ge psykoeduktiv behandling till omgivningen.

The aim of this study is to examine social workers? experiences of how the ADHD-diagnosis affects their work with children and youths living in foster care and how it affects the individuals and families themselves. The study is built upon five qualitative interviews and the results are analyzed through a theoretical framework that constitutes ADHD as not only the symptoms and the medical disorder but also as a social phenomenon where the disorder is socially constructed by the current society, norms, and knowledge. The study shows that the social workers? do not rely on the sole ADHD-diagnosis in the understanding and guidance of the children and their foster parents, but rather see the individual needs of each children.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur det kan vara att leva med ADHD som vuxen inom tre områden; arbete, fritidsaktiviteter och vardagsliv, och på så vis öka förståelsen för dessa individer.  Som underlag för studien gjordes kvalitativa intervjuer med tre vuxna män med ADHD-diagnos. Resultatet från dessa intervjuer analyserades med hjälp av teorier om copingstrategier och KASAM.  Intervjumaterialet visade på en stor spridning av hur funktionsnedsättningen ADHD påverkade livet. Det var främst symptomen uppmärksamhetsstörning och hyperaktivitet som ledde till svårigheter i arbetsliv, fritid och vardagsliv. Svårigheterna yttrade sig dock på väldigt olika sätt. Symptomet hyperaktivitet upplevdes i vissa situationer som en tillgång.

Syftet med denna studie var att genom granskning av litteratur undersöka vilka typer av arbetsterapeutiska interventioner som görs för barn med ADHD i åldern 5-12 år, samt effekten av dessa. En litteraturöversikt valdes som metod för att undersöka kunskapsläget inom ämnet ADHD. Litteratursökning genomfördes via databaser tillgängliga vid universitetsbiblioteket vid Luleå Tekniska universitet och sju artiklar valdes ut. Analysen visade att interventionerna riktade sig främst mot att stödja barnen med koncentration, stillasittande och stärka kognitiva svårigheter. Resultatet av denna rapport beskriver exempel på typer arbetsterapeutiska interventioner gjorda för barn med ADHD.

Bakgrund: Barn med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) har svårigheter med uppmärksamhetsförmåga samt impulsivt och hyperaktivt beteende. Arbetsterapeuter genomför interventioner med mål att förbättra barns förutsättningar för lärande och att utvecklas socialt, teoretiskt och aktivitetsmässigt. Studiens syfte är att beskriva arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter på inlärningsförmågan hos barn i åldern 6-12 år med Attention Deficit Hyperactivity Disorder.Metod: Studien är gjord i form av en litteraturöversikt utifrån aktuell publicerad empirisk forskning. Resultatet bygger på 13 artiklar som beskriver effekten av arbetsterapeutiska interventioner.Resultat: Resultatet beskriver hur arbetsterapeuter arbetar med barn med ADHD genom att anpassa miljön, arbeta med barns förmåga att fungera i social kontext, påverka barns kognitiva kapacitet och anpassa aktivitet. Interventionerna beskrevs generellt ha en positiv effekt på den problematik målgruppen barn med ADHD har.Slutsats: Interventionerna påverkar och visar effekt på faktorer viktiga för barns inlärningsförmåga och utveckling.

Syftet med studien var att genom granskning av litteratur och vetenskapliga artiklar undersöka vilka typer av arbetsterapeutiska interventioner för vuxna med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Den metod som legat till grund för denna studie var en litteraturöversikt. Valet av litteratur har bestått av vetenskapliga artiklar samt relevant litteratur. För att identifiera relevant litteratur har sökningen av litteratur gjorts i ett flertal olika databaser däribland de tillgängliga databaserna vid Luleå Tekniska Universitet. Totalt identifierades sju vetenskapliga artiklar som legat till grund för denna studie.

Persons suffering from Attention deficit/hyperactivity disorder (ADHD) struggle with complications within the functions that regulate and control the brain activities, due to deficiencies in these functions within the affected nerve-paths. ADHD is a cognitive function impairment characterised by inattention, impulsiveness and over activity. According to Diagnostic and Statistic Manual of Mental Disorders, American Psychiatric Association (DSM-IV), certain diagnostic criteria of ADHD must be fulfilled in order for a person to be diagnosed with ADHD. The everyday problems caused by ADHD are individual and medication can have positive effects relieving the person?s impairing behaviour.

Studien analyserar vad arbetsgivare har för uppfattningar beträffande personer med ADHD på en arbetsplats. Semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Urvalet består av sju arbetsgivare inom den privata sektorn. Studien har inspirerats av den fenomeno-grafiska ansatsen, där olika uppfattningar om ett fenomen står i centrum. Teoretiska analysbe-grepp för den här studien är social kategorisering och den medicinska och sociala modellen kopplat till funktionsnedsättningar.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är idag lättare att diagnostisera och det är vanligare att barn och ungdomar i skolan vet om att de lever med en diagnos som till exempel Attention Deficit Hyperactivity Disorder (mer känt som ADHD), eller Aspergers syndrom. Trots att dessa diagnoser blir allt vanligare, finns det ett ökat behov för kunskapen om dem.Syftet med denna uppsats var att studera barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, och framförallt studera deras liv i skolmiljö. Att få mer förståelse för hur barn och ungdomar har upplevt skolan och relationen till sina lärare, men även hur de upplevt de hinder och möjligheter deras neuropsykiatriska funktionsnedsättning medfört var i fokus. Metoden i denna studie var semistrukturerade intervjuer med 6 ungdomar, deras föräldrar och lärare. Frågorna har handlat om hur ungdomarna sett på diagnosen, livet med den och även hur de klarat av skolgången med sin funktionsnedsättning.

Abstract: The purpose with this study was to explore different peoples preconceived opinions of three psychiatric diagnoses; Attention Deficit Hyperactive Disorder (ADHD), schizophrenia and Borderline Personality Disorder (BPD). These designations are accompanied by a definite social stigma, which could have profound effects on a person diagnosed with either disorder. These designations carry the risk of excluding and labelling individuals and could provoke a feeling of abnormality and potentially segregate them from the Community. This study is a qualitative study of six individuals, (sample size equals six). The rationale behind the selection was to get a broad representation of different individuals? opinions.

Abstract: The purpose with this study was to explore different peoples preconceived opinions of three psychiatric diagnoses; Attention Deficit Hyperactive Disorder (ADHD), schizophrenia and Borderline Personality Disorder (BPD). These designations are accompanied by a definite social stigma, which could have profound effects on a person diagnosed with either disorder. These designations carry the risk of excluding and labelling individuals and could provoke a feeling of abnormality and potentially segregate them from the Community. This study is a qualitative study of six individuals, (sample size equals six). The rationale behind the selection was to get a broad representation of different individuals? opinions.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka stöd det finns för barn med ADHD i skolan. Studien bygger på intervjuer med två klasslärare, en speciallärare, två rektorer samt en observation av en elev med diagnosen ADHD. Skolorna i undersökningen har varit en kommunal f-5 skola samt en f-9 friskola. För att belysa detta ämne ur en ny synvinkel har jag valt att undersöka lärarnas erfarenheter av sambanden mellan språkutveckling och ADHD. Intervjuerna visar att lärarna underströk att barn är olika och att man därför måste arbeta utifrån den enskilde individen.